Nu rör sig skogen själv.
Tusen troll korsar en älv
Inget ljud, inte en viskan hörs.
Krigssvin över älven körs.
Snart ska de strida, yxan mot skyn nu höjs.
Panik och rädsla, nu se kristimän böjs.
På trollherrens tryne nu stiga ett grin.
Han höjer sin yxa, han piskar ett svin.
Ansikten vrids till ilska andra vrids till skräck.
När trollens armé nu rider, i en storm av blod och träck.
Så faller man efter man.
Så viner vind av blod och lem.
Mindre dock av dem troll som skyddar sina hem.
Som av ett under nu mötes de.
Kung av Jehovas folk, dem som be.
Och trollherrens yxa sjunker nu.
Och av ett mäktig slag kungen huggas itu.
På trollherrens tryne nu stiga ett grin.
Han höjer sin yxa, han piskar ett svin.
